Se inte denna film! ("Drag me to Hell")

Jag såg ”Drag me to Hell” på bio ikväll. Sam Raimi innehar kultstatus, och det erkänner jag. Men att denna film skiljer sig från den stora massan "skräckfilmer" från de senaste åren (”Skeleton Key”, ”1408”, ”Mirrors”, etc), det kan jag helt enkelt inte hålla med om. Den kanske är bra och skrämmande om man vanligtvis inte kollar på skräck och om man är ovan vid plötsliga ”ryckscener”, men som "konstverk" är det Hollywood så det skriker om det. Varje "otäck" scen kan man förutse, varenda en! Det som var bra gjort, och annorlunda från de flesta andra av dagens skräckfilmer, är att det fanns bland annat larver och maskar som såg verkliga ut, och dessutom fanns det fler kroppsvätskor än bara blod, vilket är Sam Raimis stil, får man väl säga. Men det var ändå inte särskilt skrämmande, det var mer halv-äckligt, på ett skrattretande sätt. Det enda som var någorlunda skrämmande var skuggorna, som man tyvärr inte får se ens hälften så mycket av som den gamla kvinnans tänder.

Hela filmen är förutsägbar (till min kompis sa jag ”heeeere kitty kitty” en lång stund innan karaktären sa det), inklusive slutet. Det hade varit "bättre" på ett sätt och mer oväntat om det var pojkvännen som hamnade i problem, men nu blev det en antiklimax; det som var mest väntat hände. ”Drag me to Hell” kunde ha blivit en bra film. Den kanske hade gjort sig bättre som ett drama om en ung kvinnas kamp på arbetsmarknaden inom bankväsendet, där hon får sätta sin moral åt sidan, vilket kan komma att förfölja henne i privatlivet och kärleken. Det hade nog inte varit en lika underhållande film, men den hade varit mycket, MYCKET bättre. ”Drag me to Hell” är inte skrämmande, den är förutsägbar och löjeväckande, vilket är synd. Mest synd om mina 95 spänn.

Behållningen denna filmkväll var geten i filmen och det faktum att jag satt i rad 6, stol 66... Sug på den.